Stenshuvud fåglar: stenshuvud geologi
Stenshuvud fåglar:
Stenshuvud strand parkering
Ejdergudingarna är fortfarande praktfulla i dräkten, även om de största våräventyren är över. Det känns ibland att gråhägrar kan bli hur långa och smala som helst! Här har vi dagens Stenknäckar skådande med god håll-lucka avstånd! Småbåtshamnen i Kivik Det är en praktfull syn, gudingen! Jag funderar på om det finns någon mer som har den sköna gröna färgen som den har i nackfläcken? Jag kommer inte på någon! Strax efter vi sett en passerande fiskgjuse får vi syn på de här charmtrollen - storskrakens nya generation! Gräsänder, bara drakar, ligger, förstås, här Vi lämnar Kivik och Sandön och tar oss till Stenshuvud. Den intensivaste fågelsången har börjat lugna ner sig, men fortfarande en ganska intensiv sångkör. Svarthätta, grön- och trädgårdssångare men kanske framförallt gärdsmyg ger oss en fin stund Ljuddominansen övergår från fågelkörens ganska finstämda repertoar till det mäktiga bruset från havets bränningar. En ganska nyutflugen större hackspett väcker förstås empati.
Barnens egna fågelholkar - och i nationalparken Stenshuvud kämpar backsippa och kattfot
Vitsipporna blommade runt oss Stenshuvud — ett drömresmål för mig Under hade jag en resa inplanerad till Stenshuvuds nationalpark, men den blev inställd. Ända sedan dess har jag försökt hitta ett tillfälle att åka hit, och i slutet av april blev det äntligen av. Den 30 april var jag här med min sambo och den 1 maj anslöt några av mina systrar. Pizzadags i Stenshuvuds nationalpark Eftersom vi kom fram till Österlen runt lunchtid passade vi på att köpa med oss pizza från pizzerian i Kivik och ta med ut till nationalparken. Vi parkerade vid Naturum och slog oss ner i lugnet bland vitsipporna en bit därifrån. Så här gör man när man är ledig — lägger sig ner och bara njuter efter maten min sambo och vår hund Stenshuvudslingan, 2,2 km röd Förmodligen tänkte vi precis som alla andra besökare: när vi är här måste vi upp på toppen av Stenshuvud. Sagt och gjort så gick vi iväg längs den röda leden när vi hade vilat efter lunchen. Stigen var bred och vältrampad där den ledde oss fram genom vacker ädellövskog och mattor av vitsippor.
Stenshuvud naturum
Öppna i appen Nova Skyttberg och Sophia Wilmenius har fått sin mesholk uppsatt. Hur kan nationalparken ha kvar de kräsna och karismatiska backsipporna, samtidigt som slitaget och besökstrycket ökar i pandemitider? Och hur ska den ensamma kattfoten åter bli livskraftig och finnas kvar? Morgonens fältreporter Lisa Henkow samtalar med förvaltaren Ida Lundqvist och naturguiden Simon Lundin om arbetet med att stärka livsmiljöerna - bara för att det är nationalpark innebär det inte automatiskt att alla arter överlever. En ser ut som en ren. En annan är inspirerad av spelet Fortnite. En tredje har en bild av en ekorre med ett kryss över. Fantasin har flödat när tredjeklassarna på Särö skola byggt sina fågelholkar, och de har nu fått pris för andra gången för sitt uthålliga arbete. Jenny Berntson Djurvall följde med skolbarnen ut när det var dags att sätta upp årets holkar. Och så söker vi svar på en rad mysterier. Var det månne en äkta enhörning som Anna-Lena Lestander hittat?
Stenshuvud nationalpark har ett rikt djurliv. Hasselmus Om du har tur kan du få syn på rådjur, grävling, räv och mård. Eller kanske småvessla, större skogsmus och ekorre. Den sällsynta hasselmusen är svår att upptäcka eftersom den är vaken om natten och bor i snår. Foto: Joakim Roswall Kräldjur, fåglar och insekter Snok och huggorm solar sig gärna i en skyddad vrå men drar sig snabbt undan när de hör dina steg. Här finns också sandödla, mindre salamander och lövgroda. I skogen finns det gott om de vanligaste småfåglarna. Den sällsynta bokskogslöparen finns i området liksom den mer vanliga tordyveln som man ser på stigarna. På och omkring sandheden finns rosenfink, träd- och fältpiplärka samt sommargylling som sticker ut på artlistan. Fallna träd lämnas för att öka den biologiska mångfalden och är hem åt många olika vedlevande insekter. Stor och mindre hackspett samt spillkråka och gröngöling trivs i skalbaggarnas spår. För att hålla markerna i området öppna och hindra igenväxning, går betande kor och får.