oatpile.pages.dev



Psykotiskt beteende: bipolär psykos


  • psykotiskt beteende
  • Återhämtning efter psykos

    Print Psykos, nedsatt realitetsprövning, är inte helt ovanligt. Nationella kartläggningar från Storbritannien och Finland visar att uppemot 4—5 procent upplever något psykotiskt symtom över en månadersperiod [1] och att 3—4 procent insjuknar i ett psykotiskt syndrom under sin livstid [2]. De klassiska psykotiska symtomen — hallucinationer och vanföreställningar — förekommer vid en rad olika tillstånd. Det gör differentialdiagnostik och val av behandling komplicerat. Här ska vi gå igenom handläggningens ABC vid akut psykos, med fokus på diagnostik, utredning och behandling. Diagnostik Att konstatera psykos Det är helt och hållet en klinisk bedömning att psykos föreligger. I brist på biologiska markörer kan skattningsskalor användas för att objektivt komplettera den psykiatriska undersökningen; t ex ingår ett stycke om psykotiska symtom i MINI plus Mini internationell neuropsykiatrisk intervju version 6. Differentialdiagnostik En basal differentialdiagnostisk utredning innebär att skilja psykotiska syndrom från tillstånd med förändrad verklighetsuppfattning som kräver andra behandlingar.

    Egenvårdsprogram

    Utredningar och test Psykos Alla människor kan drabbas av en enstaka psykotisk episod, men vissa löper lite större risk än andra. Precis som för många andra psykiska symtom så spelar genetiska faktorer en roll för hur pass lätt man har att utveckla symtomen – hur sårbar man är. Sen krävs det i allmänhet också utlösande faktorer. Men att ha den här sårbarheten behöver inte bara vara av ondo. Forskning har visat att samma genetiska komponenter som ligger bakom psykossjukdomar också ligger bakom ökad kreativitet. Att drabbas av en psykos innebär att man tappar kontakt med verkligheten och går in i en egen, ofta skrämmande, värld. Psykossjukdomar debuterar ofta mellan sena tonåren och tidiga medelåldern. De är lika vanliga hos kvinnor som hos män och cirka en av hundra drabbas någon gång. Ungefär hälften av dem som insjuknar i en psykotisk episod får senare diagnosen schizofreni , vilket innebär att man har haft psykotiska symtom i mer än ett halvår.

    Drogutlöst psykos

    Några sjukdomar som definitionsmässigt innefattar åtminstone episoder av psykos är schizofreni och schizoaffektivt syndrom medan vanföreställningssyndrom innebär att psykos föreligger så länge vanföreställningen kvarstår. En manisk episod vid bipolär sjukdom och svåra depressioner kan omfatta psykotiska symtom. De psykotiska symtomen omfattar definitionsmässigt hallucinos, vanföreställningar, desorganiserat tankeliv och desorganiserat beteende. Vid kronisk psykossjukdom förekommer även negativa symtom, det vill säga funktionsförluster, som kan omfatta oförmåga att initiera målinriktad aktivitet och glädjelöshet. Psykos är skiljt från konfusion eller förvirring. Det innebär att en person som genomgår en psykos mycket väl kan vara fullt orienterad till tid, rum och person. Till psykosen hör en upplösning av egot och jagfunktionerna och svår nedsättning i prövningen av verkligheten. En konsekvens av detta kan vara ett ovanligt eller bisarrt beteende , inadekvata affekter , samt svårigheter att genomföra sociala interaktioner och en svårighet att fullfölja aktiviteter kombinerade med vardagligt liv.

    Psykotiskt beteende:

  • återhämtning efter psykos
  • Egenvårdsprogram
  • drogutlöst psykos
  • bipolär psykos
  • Schizofreni symtom
  • Ge respons Vilka är symtomen på psykos? Mängden, intensiteten, kvaliteten och varaktigheten av symtomen varierar kraftigt bland personer med psykos. Upplevelsen av psykos är mycket individuell. En del människor kan ha svårt att känna igen sina symtom. Andra märker symtomen och upplever intensiv rädsla eller oro för dem. Personen kan uppleva sin psykos på en mycket annorlunda sätt än hens närstående eller vårdpersonalen. Symtom på psykos Psykos kan omfatta många slags symtom, inklusive förändringar i uppfattning, hallucinationer, ovanliga tankar, vanföreställningar och svårigheter att uttrycka sig själv. Symtomen kan också uppträda i form av förändringar i känslolivet, beteendet och funktionsförmågan. Vissa har å andra sidan kognitiva symtom som kan vara relaterade till exempelvis minne eller planeringen av ens egna aktiviteter. Dessutom kan psykos också åtföljas av andra psykiska symtom, såsom depression, ångest, rädsla för sociala situationer, tvångssyndrom, självdestruktivitet eller mani.