Medelklass konsumtion: Blir 2023 året då medelklassen börjar städa själva?
Medelklassen har blivit en piñata – slå på den för belöning
Ledare Publicerat: 12 januari, Av: Elinor Odeberg Blir året då medelklassen börjar städa själva? Ledare Staten borde göra ett omtag för att se vad som verkligen är värt att värna i lågkonjunkturen. Är det verkligen skattesubventionerad städning? Januari brukar kallas årets fattigaste månad. I år blir oxveckorna fattigare än på länge. Inflationen har inte varit såhär hög sedan talets mitt och räntekostnaderna har ökat i snabb takt. Hushållens reala inkomster, det vill säga inkomster justerat för den allmänna prisutvecklingen, har redan minskat rejält och kommer att fortsätta minska — Det märkts inte minst av att hushållen är rekordpessimistiska inför framtiden. Utsatta grupper drabbas först i en lågkonjunktur. Men inflationen och de räntehöjningar som Riksbanken använt för att bekämpa den innebär också att medelklassen får det sämre. En genomsnittlig bolånetagare med rörlig boränta har på mindre än ett år fått dubbelt så höga boendekostnader till följd av räntehöjningarna.
I de återkommande kulturdebatterna om medelklassen är deras livsstil, konsumtion och normer ständiga källor till irritation. Medelklass har också blivit en etikett man trycker på andra för att förringa deras åsikter, beteenden eller vanor. Från vänsterhåll talar man ofta om den privilegierade medelklassen. Privilegierna kan röra olika områden. Ibland handlar det om ekonomiska fördelar som den har, ibland om tolkningsföreträde eller att medelklassen sitter på kulturella och mediala maktpositioner. På tidningarnas kultursidor pågår en permanent medelklassdebatt, som ibland flammar upp med flera texter under kort tid, för att sedan återgå till en jämnare intensitet. En av de första större debatterna om medelklassen ägde rum år Den debatten började med författaren Sisela Lindbloms konsumtionskritiska bok De skamlösa. I samband med denna utgivning kritiserade Lindblom i en intervju modejournalisten Susanne Ljung som köpt en handväska för 70 kr.
Startsida - Nyheter
Shopping uttrycker social status I den stora gruppen av befolkningen som har en hygglig inkomst, eller som socialt eller kulturellt ses som medelklass, blir den personliga konsumtionen något som särskiljer och skapar tillhörighet, skriver Greger Ekman, som har läst en brittisk bok om hur vi uttrycker oss genom våra shoppingval. Visa mig dina sopor och jag ska säga vem du är eller vill vara. Vi har väl alla sett amerikanska deckare rota i misstänkta personers sopor för att ta reda på vem personen i fråga egentligen är. Sopor och konsumtion är inte bara viktiga ledtrådar när fiktiva skurkar ska sättas dit, utan kan mycket väl tas som utgångspunkt när sociala klasser ska källsorteras. Den engelske journalisten Harry Wallop har i boken Consumed. How Shopping Fed the Class System Harper Collins rotat i den engelska medelklassens kassakvitton snarare än soptunnor. Hans slutsatser och resonemang är underhållande och tänkvärda, om än knappast strikt vetenskapliga.
Men det går också att hitta ljusglimtar, som att utsläppen minskat drastiskt. Utsläppsminskningen har med all tydlighet visat hur konsumtion, tillväxt, och utsläpp av gaser hänger ihop. Ola Persson, doktorand inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption, menar att vi frivilligt måste fortsätta med en lägre konsumtion även när pandemin är över. Det är inte hållbart. Att dra ned på konsumtionen är en avgörande pusselbit för att nå miljömålen, säger han i ett uttalande på KTH:s hemsida. För att ta reda på hur man kan få människor att förändra sina konsumtionsmönster har Ola Persson tillsammans med en forskarkollega undersökt två olika miljöorganisationer, Naturskyddsföreningen och Medveten konsumtion, samt deras kampanjer. Organisationerna försöker i sina kampanjer lyfta fram det roliga och sociala i att laga någonting, utöver de positiva effekterna för klimatet. De har störst möjlighet att ändra sina konsumtionsvanor utan att det medför några större uppoffringar, säger han.